Länge sen bloggen uppdaterades nu. Både Wille och jag har varit sjukdomsdrabbade. Jag har känt mig som en man (ja, ni vet män som tror att dom ska dö för att dom är förkylda)
och Wille har säkert känt sig likadan.
Det började med att Wille hostade på nätterna så att han fick panik, tog honom till doktorn som skrev ut bricanyl. Sen smittade Wille mig.
Jag är evigt tacksam att jag fick en doseringsspruta med till den där medicinen, för hur lätt är det att få en liten bebis att ta medicin? Inte särskilt lätt. Inte ens med den där sprutan.
(Tryck försiktigt så att inte allt sprutar in direkt, haha, och så finns det bara två lägen, så den sprutar till och stannar och sen samma sak. Det är som att han drunkar på någon sätt)
Men det gick iallafall, för nu mår han mycket bättre, och det gjorde jag också, tills jag vaknade imorse. Jaja, det är sånt som händer.
Så, man kan inte påstå att vi har gjort sådär jättemycket den senaste tiden. Fast vi har hunnit med kyrkobesök. Det första fick vi lämna för Wille var inte särskilt intresserad av att vara på möte och det andra sov jag mig nästan igen (med feber och ont i halsen).
Förhoppningsvis kommer det att hända lite mer nu framöver, börjar föräldragruppen nästa fredag, hoppas att det är någon där som är under 35 (förutom bebisarna).
Skulle ju vara trevligt att lära känna lite mammor i samma ålder, som gärna har barn i samma ålder.
De senaste dagarna har iallafall Wille äntligen börjat ligga mer på mage (försöker motverka hans något platta bakhuvud). Han lyfter på huvudet mer och kan ligga i 10minuter utan att börja skrika hysteriskt. Man måste givetvis roa honom nästan hela tiden han ligger där.
Leksakerna är inte jätteroliga än, det roligaste är fortfarande att räcka ut tungan och att skratta.
Händerna är i munnen nästan hela tiden, och sitter han i ens knä med ryggen mot min mage så har man en dreggelpöl på handen sen.
(precis som pappa)
Annars spelar jag och David numera Spore (ni får helt enkelt googla det, för jag orkar inte förklara). Ett spel som jag köpte till David (tyckte att det verkade skittöntigt) för jag tänkte att kanske får man lite fördelar här då när det gäller shopping till mig och Wille.
Men sen fastnade jag också, så vi får väl se hur det blir med den där shoppingen.
Det som vi mest ser fram emot nu (eller jag) förutom mormors besök, är att börja med smakportionerna. Det är visserligen en månad kvar (lite mer), men jag kan inte tänka mig något roligare än att få hela köket målat med potatis-, majs- och morotspuré.
Kan du?
with Love
Emma
Jag och min kompis på skötbordet
Jag SKA bli hockeyspelare
Jag och pappa spelar spel
Såhär glad är jag på skötbordet numera
