Idag har vi varit på huddinge sjukhus, dagvård för neurologi&habilitering, för att göra en muskelbiopsi. Det var den undersökningen som vi fasat lite för, iallafall jag. Började med att anmäla oss i receptionen, fick en egen säng och sen emlade dom luddis på smalbenet. Efter gick vi och fikade lite och sen besökte vi davids avdelning två våningar upp. Tjugo i tio var det dags att gå ner igen för att ge lugnande (jag kommer inte ihåg vilket medicin det var) så att luddis skulle bli lite tröttare och ja lugn... det hade motsatt effekt... hjälp vad han var hyper. Han skrattade och skrek, flaxade med armarna och sparkade med benen, kastade med leksaker, skakade leksaker. Ja han var allt annat än lugn. En halvtimma senare fick vi gå in i ett annat rum och träffa en underbar läkare. Jag visste vem hon var så fort jag såg hennes namnskylt, jag har läst massor om henne och att alla älskar henne och rekommenderar henne. En av sveriges bästa inom sitt område. Så ja, då var det ingen fara, hon fick gärna "sticka" luddis ;) dom sa att det var den sista muskelbiopsin dom gjorde på huddinge &att dom skulle flytta till solna sen. Luddis fick bedövning, skulle inte bli fasthållen, sparkade bort kudde och alla såna där gröna "papper"... han skrek oavbrutet men hade inte ont iaf, han ville bara inte bli fasthållen. På en muskelbiopsi går man in med en liten tunn nål som knipsar av en bit av muskeln som dom sen undersöker (tar evigheter att få svar på) sen blev han ihoptejpad och fick ett tryckförband runt. Så fort jag tog upp honom slutade han gråta, så det verkar ju inte ha gjort särskilt ont iaf. Sen fick vi vänta en timma för att se att det slutade blöda. Under den timman var luddis lika hyper som innan. Kastade sig i sängen, skulle klättra. Försökte mata honom med yoghurt och sa glatt till david "åhh titta jag älskar såna här barnmatstolar" såna som har kulor att leka med. Ja jag älskaDE dom iaf tills luddis vägrade äta för han skulle ju plocka upp dom där kulorna såklart. Och det gick ju inte. Han var rätt irriterad. Fem minuter innan dom tog bort förbandet somnade han. Men det såg bra ut och vi fick åka hem. Jag hämtade upp wille som varit hos faster angelinn inatt och nu på dagen. Väl hemma ålar luddis runt på golvet och verkar inte ha ont. Skönt det! Upptäckte att vi fått kallelse till njurar &urinblåsa också. Sen borde det bara vara lungor kvar sen får det faktiskt räcka på ett tag.
Sa jag att luddis ställde sig upp här om dan?! Alldeles själv vid skostället. Sen hamnade han lite fel och tryckte magen mot och kräktes i en toffel. Charmknutte! Och igår satte han sig upp, bara sådär. Han kan ju om han vill iaf! Nej nu måste jag väcka wille som slumrat till på soffan :)
Published with Blogger-droid v1.7.4
