Ja luddis får vara hemma idag också. Han ser ju febrig ut men är inte särskilt varm. Men imorgon har vi besök både hos neurologen och med habiliteringsteamet så vi vill inte att han ska bli mer sjuk. Nyss chockade han mig, min lilla skrutt. Han har ju ställt sig på alla fyra rätt länge men han står bara så. Nyss stack han iväg. Så nu kryper han äntligen. Lite vingligt men han kan! Jag hann tyvärr inte filma honom. Ibland vill jag filma honom och skicka till hans första sjukgymnast, som vi (för att uttrycka det milt) inte är så förtjusta i. Hon som sa att han inte kan någonting alls (då han precis lärt sig sitta) och att vi är fåniga med honom och bara har honom i famnen. Hon ignorerade varje framsteg han gjorde och bara.gnällde. det finns så mycket jag skulle vilja säga till&om henne, men det tjänar ingenting till. Jag är ju den som får se alla luddis framsteg och klappa händerna med honom när han gör något nytt. Tur att JAG inte ignorerar allt han kan och tycker att han inte kan någonting. Det hade varit värre. Sjukgymnasten var ju bara å byta ut ;)
Published with Blogger-droid v1.7.4
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar